Så nu är jag alltså äntligen framme. Vilken resa! Den började måndag morgon klockan halv 9 med avgång från Böle och Gyllengårdsvägen 43. Vidare följde ett tråkigt avsked på Kallax av mor och far, för att sedan sätta mig på det ca 40 minuter sena flyget till Arlanda. Väl där träffade jag som planerat Bella och resan började på allvar.
 |
| Resesällskapet! |
Vi flög till London, väntade ca 5 timmar, flög sedan till Bankok vilket tog ca 9 timmar. Ett litet kort stopp för tankning och påstigning av andra passagerare var det tänkt. Och nog blev det så alltid. När vi sedan skulle lyfta gick det också bra. Men sen, då hände det grejjer! Tyckte det var lite märkligt att vi körde i cirklar, och mina misstankar bekräftades då vi var tvungen att "nödlanda" (http://www.aftonbladet.se/resa/flyg/article8466784.ab). Tillbaka till Bankok alltså.
 |
| Hej då Bankok, nu far vi! Eller vänta nu..? |
 |
| Fanns en hel del film och serier att välja mellan på Quants flygturer. Alla nya stora filmer typ. Såg "Megamind" på vägen till Auckland. Jag ger den 7 av 10 flygmotorer. |
Detta var inget man fixade i en handvändning, så passagerarna på planet, dvs bland annat jag, fördes till ett hotell i närheten av flygplatsen för att sova på saken och invänta ett nytt plan som skulle göra det möjligt för oss att lyfta. Det dröjde dock till 03.00 på torsdagen. Eller snarare 5, då de inte lyckades hålla den tiden heller. Det dom lyckades med, däremot, var att försena planet som skulle ta oss till Auckland, så att vi som åkte från Bankok kunde hinna med det, och inte behöva stanna i Sydney över natten. Uppskattat!
 |
Hotellet var det i sig inget fel på alls. 5-stjärnigt med en massa thailändare som passade upp en i ett.Goda bufféer till frukost, lunch och middag. |
 |
| Kvalitetsglass erbjöds! Eller vad säger du pappa? ;) |
 |
| Detta var utsikten från rummet på 12:e våningen. Pool på 10:e alltså. |
 |
| Jag gick en tur ut från hotellet. Bland ståtliga byggnader likt vårt hotell i bakgrunden fanns mest slum, ett inte lika glamouröst samhälle. Såg ingen som inte var thailändare på hela min två timmar långa vandring. Mer uppmärkasanhet har jag nog aldrig fått i hela mitt liv! Många leenden och "Hello" blev det. =) |
 |
| Hunden verkar inte allt för road av luftborgarna... |
 |
| Sydney! |
Väl i Auckland drog jag en lättnadens suck, ty jag upplevede det skönt att äntligen vara framme i rättan land. Men eländet slutade inte där. Så glada ska vi inte bli. För någon som hade kvar att flyga var min resväska. Denna var alltså kvar i Sydney. Efter någon extra timme med att trixa så jag kunde få min väska tillbaka, bar det i alla fall i väg till hotellet, där introduktionskursen höll till (och hade börjat två dagar tidigare). Här var vi 2 på nattenn, fredag. Vi sov, och deltog sedan i fredagens föredrag (handlade bla om att köra bil i NZ och om "the Culture Shock". Vi kommer dock att få göra hela introduktionskursen om två veckor istället.
Här regnar det. Och åskar lite. Skulle tydligen dra in någon liten storm från norr, som ska vara över till söndag.
 |
| Tack tack! |
Sådär ja, det var min resa till Nya Zeeland i korta drag. Börjar jobba på torsdag, fram tills dess ska jag väl bara.. Tja, chilla typ. Umgås med familjen och sådär. Nu = sleepytime.
Take care now, bye bye then!
/Robert
Yeah, that's the stuff! Jag hann nästan börja fundera på om du överlevt flygturerna. Skönt att höra att du är välbehållen! :) Jag Håller förövrigt på med ett intro till förfest till himlen. Skulle ha haft dig vid min sida för smakrådgivning. Jag har dock skaffat låtsatskompis nu när du är borta, så han får ta hand om det. Desmond heter han.. Godnatt för din del, goddag för min! :)
SvaraRaderaMen så bra! Vilken utförlig reseskildring! Sånt gillar vi. Fiina bilder. Hoppas du får vila upp dej ordentligt nu. Själv är jag också på resa, Jäckvik om nån timme. Nelia sover sött och hälsar så gott. Kram
SvaraRaderaHärligt att höra från dig! Och framför allt att höra att det har gått bra trots omständigheterna. Som Lina sa får du ta tillfället att vila dessa dagar, och lära känna the host family! Hoppas de tar hand om dig väl :) Vilket äventyr!! Go Robert! Stor kram från systeryster (kink o konk)
SvaraRaderakul att se att du äntligen har kommit fram till familjen!:) en grej som slog mig som en bra sak trots allt tjorv med resan var att nu kan du ju säga att du har varit i thailand på riktigt!:) (det kanske inte överväger allt tjorv, men det är ju coolt i alla fall);) hoppas du har det fint!
SvaraRaderaKul att höra att du ÄNTLIGEN kommit fram! Fint med bilderna, känner igen Bangkok...Förstår att du är trött och omtumlad efter denna resa, ser fram mot att prata mera på Skype. Hör av dig när det passar!
SvaraRaderaErik: Ja jag lyckades överleva, trots dålig flygmat och sittkramp! I'm a surviver! Okej, det blir säkert jättebra, är jag säker på. :)Haha! Hälsa Desmond från mig, och säg att han har mycket att leva upp till. ;)
SvaraRaderaLina: Ja det tog ett tag att skriva det där inlägget, speciellt då jag inte är så van vid det här med att blogga. Men det är roligt då man har något att berätta och visa, speciellt då man får så många fina kommentarer. Är nog nyttingt för mig själv också. Organisera tankarna och händelerna liksom. Är sjukt mycket att ta in. Åh, Jäckvik låter ju grymt! Hälsa tillbaka. Säg att hon inte får växa så fort!
Hanna: Ja jag försöker softa på, nog för att det blir lite si och så ibland med det. ;) För det går inte riktigt alltid hand i hand med det andra du nämner, getting to know the host family. Det gör de. :) Haha, det där kan omöjligt gillas! Funkar inte över cyberspacen!
Magda: Ja det är skönt. :) Ja jag tänkte på det jag med, är ju lite coolt att kunna säga det. ;) På lång sikt blir ju som resan häftigare.
Morsi: JAA! Förstår det, tänkte på er när jag strövade omkring på gatorna. Ja, jag hör faktiskt av mig NU! *Ring ring på telefonen* (den vanliga).
Låång kommentar! :D