...och DÄR var sviten bruten!

Sviten rubriken syftar på är inte vilken svit som helst. Nä du. I snart 15 år hade jag nämligen hållit mig från att spy, helt och hållet. 15 år utan att fly till toaletter eller handfat i panik. 15 år av en mage i balans. Jag minns dock senaste tillfället som igår: Jag var 5 år och mådde inte så bra i magen en kväll när jag skulle gå och lägga mig. Tre gånger under natten fick jag stiga upp från sängen och slänga ur mig lite maginnehåll bestående av både det ena och det andra. Och efter den tredje gången så sa jag för mig själv, "nä nu får det räcka! Det här är sista gången jag spyr på... på minst 10 år till!"

Åren gick och jag glömde så sakta bort hur det var att spy. Jag skröt för mina kompisar hur bra mage jag hade som aldrig hade behövt spy på så länge. Men så en dag, dvs 28/3 2011, dvs idag, vaknade jag upp med en mage som inte var så nöjd med sitt fysiska tillstånd. Det kan Ylva Andersson intyga om. Sedan är resten historia. Två gånger nu idag har kastat upp. Tror att jag drabbat av den hemska magsjukan. Jo, det är synd om mig.

Anledningen varför jag bröt min inte-spy-svit är jag dock helt klar om. Avsaknaden av dagligt intag av blåbärssylt. I hela mitt liv har jag ätit en sked blåbärssylt i filet till frukosten. Det har hållit min mage i balans - inga som helst tveksamheter. Men nu när jag bor i Nya Zeeland, nä, då går ju inte det, för här finns ingen blåbärssylt att få tag på. Jo, det är synd om mig. Så! Föräldrar! Någon! Skicka hit en burk blåbärssylt på stört! Snälla!

Visst är det härligt att få läsa om lite spya? Tänkte att jag behövde en kontrast mot mina tidigare glada inlägg. Jag menar, det är ju ändå väldigt sorgligt att en sådan fantastisk svit bryts. 15 ÅR! Har svårt att tro att jag gör om det igen. Men jag ska göra mitt bästa. Och har jag fortfarande inte spytt när jag fyllt 35 år så ska jag har ett stort kalas, rekordet till ära. Men som sagt, för det behöver jag en burk blåbärssylt eller två.

Krya på mig, jo tack. :)

Gissa vad som fanns utanför min dörr när jag steg upp imorse...? *Part 2*

Nåja. Nu var det ju inte i morse, utan igår morse. Och nu var det ju inte heller utanför min dörr, utan på övervåningen som objektet i fråga befann sig. Men jag tyckte det kunde vara roligt att spinna vidare på samma koncept. Lite som en bloggserie, liksom. :)

Jajjebrajje! Och inte hann jag göra mycket innan den låg där. Jag hann säga till min värdmamma två kvällar innan att jag minsann tyckte att det var bra deal hon hade fått fram. Detta genom hennes företags datasnubbar som de anlitar till deras datorhantering. Jag hann säga till henne att datorn som de gett som förslag verkade bra av det jag läst på Internet, och att jag nog ville ha den. Morgonen efter morgonen därpå, dvs igår, låg den där på köksbordet. Jag fick den för priset som tillverkaren säljer den till återförsäljarna för, dvs runt 4600 kronor. Vanligtvis kostar den mellan 6 och 7 om jag inte misstagit mig. För de som är intresserade av specifikationer och sånt där så är det alltså denna dator som jag köpt och skriver på nu. Det enda som jag upplever som dåligt på den här datorn än så länge är styrplattan. Är inte precis och gör inte alltid som jag säger att den ska göra. Scrollar definitivt inte som jag vill. Men annars är jag nöjd! Mycket skönt att ha en egen dator.

Bild från Spookers

Hehehe

Tongariro Crossing

Åh hej. Jag gruvar mig för att trycka på "Nytt inlägg"-knappen här på bloggen. Har nämligen väldigt många bilder att visa för er, och jag vet hur länge det tar att göra ett inlägg med många bilder. Nämligen JÄTTELÄNGE.

Jag har alltså i helgen bilat ner till Tongariro, en by ca 5 timmars bilfärd söder om Auckland. Här kan man vandra över berget Mt. Tongariro, en vandring som har blivit rankad som en av de 10 bästa vandringar man kan göra i världen. När jag först fick höra om den här vandringen blev jag sjukt sugen på att göra den, och alla som jag pratat med som har gjort den har bara överöst den med lovord! Så förväntningarna var verkligen skyhöga (hehe, omedveten ordvits!) när vi lördagmorgon klockan kvart i 7 åkte med bussen från campingplatsen till startpunkten på vandringen. Med mig hade jag (förutom all packning) de tre pöjkar jag spenderade förra helgen med.

Jag har som sagt en hel drös med bilder som jag vill visa. Men jag kommer inte orka lägga upp alla som jag vill, det tar alldeles för länge. Några kommer i alla fall här.

Blickar bakåt, första delen av vandringen. Som ni ser så var det många som ville bestiga Tongariro denna dag.

Blickar framåt. Vädret var inte det bästa. Lite småregn i luften.

Uppåt ska vi. In i molnen...

Uppe på platten. Har här passerat South Crater. Sikten var verkligen kass, men tyckte det gav en rätt cool effekt här! Som hämtat från en film. :D

När jag ett par sekunder senare tittade upp från kameradisplayen såg marken helt plötsligt ut såhär!

Sedan bar det uppåt igen, och vinden här var galet stark! Hade var kul att se utsikten här, då vi nästen hade nått banans högsta punkt, men vädret tillät inte det.. :(

Här har vi passerat högsta punkten och är på väg ner, glidandes på halkiga underlaget.

Det börjar klarna samtidigt som en dålig lukt slår emot oss. Det är Emerald Lakes!
(Angående lukten, tänk en hemsk äggprutt. Kommer tydligen ifrån mineralerna i stenarna vid sjön, eller nåt sånt.)

Halleluja! Det började klarna på riktigt!!! 

Till och med solen kom fram! Varpå denna utsikt blev synlig! Helt otroligt! Euforin var hos mig total.

Blue Lake.

Central Crater.

Vägen snirklade sig ner till denna stuga. Från stugan ner till parkeringsplatsen är det ca 2 timmar.

Terrängen var färgglad på sina ställen! :) 

Stigen/vägen som man gick efter var nästan för bra. Var aldrig blött där man gick då de hade avränningsmockajänger, och oftast var underlaget jämt och fint. 

Sedan bar det ner i växtligheten. Nu var det bara 3 km kvar av de totalt 19.

Vatten!

Robert!

Vattenfall!

Framme!! Vandringen tog oss 7 och en halv timme, och då tog vi det rätt lugnt. Pauser här och där, vissa längre än andra. Några tjejer som vi träffade under vandringen gjorde den på 4 och en halv timme! För att sedan vänta på bussen vid parkeringsplatsen i 2 och en halv timme. Sjukt ju. Man vill ju njuta medan man är där uppe!

Mot kvällskvisten på stället vi campade på. 

Okej, nu blev det ju rätt många bilder ändå. Men då hade jag ändå 166 bilder från helgen att välja bland, så mycket har jag ju fått skippa. 

Hur som helst så kan jag bara instämma med de lovord jag hört från andra angående denna vandring. Den var verkligen fantastisk. Lagom lång/tuff, varierande, och med otrolig natur runt omkring en. Mina vandringskamrater var märkligt nog inte av samma åsikt. De tyckte den var sådär. Tyskar... Jag säger bara det.

Idag när jag vaknade kände jag hemlängtan. Vet inte varför, men känslan fanns där direkt då jag öppnade ögonen. Inte jättestark, men lite mer än vanligt. Jag hoppas att det bara är en tillfällig down peak, för jag antar att alla har sina ups and downs när det gäller hemlängtan. Det går väl i perioder, det där.

Det var allt för den här gången/den här veckan! (Verkar ju som att jag gör ganska precis ett inlägg per vecka). 

Over and out!

//Robert

Bild från en utsiktsplats på vägen hem från Tongariro. 

Male Au Pair pyjamas party!

Har spenderat helgen som gick i ett hus ute på landet, vilket tillhör min värdmammas border. Skulle stå tomt över helgen, men blev alltså inte så i och med att jag okuperade det. Fick även sällskap, båda kvällarna/nätterna. Första kvällen av två tyska tjejer, Yvonne och Viola, som jag har varit med en del förut. Under lördagen fick jag äntligen umgås med lite killar! Martin som jag träffade när jag var och snorklade på Goat Island kom mitt på dagen med hans nya bekantskap Stefan, båda från Tyskland. Vi for till stranden (nu på västkusten med brännande svart sand), där vi mötte upp Bow från Nederländerna. Ingen av oss hade träffat honom förut. Det var tänkt att vi skulle surfa, vilket jag hade taggat upp för massor, men det blev det inget av. Det var nämligen så att en viss tsunami ville något annat. Dumma jorbävning i Japan. Det var alltså utfärdat en tsunamivarning även i delar av Nya Zeeland, och vi var precis på gränsområdet där det var varning/ingen varning. Hade vi varit lite längre söderut hade vi inte befunnit oss inom området där det var utfärdat tsunamivarning. Så surfshoppen kunde enligt lag inte hyra ut några surfbrädor. Det var folk på stranden, och det var folk som surfade, för det var egentligen ganska lugnt. Men de kunde inte hyra ut någon bräda. Dock är det ju i vilket fall som helst dumt att riskera något, för en varning är ju ändå en varning. Hur som helst, det blev inget surfande för oss, men jag tror på något sätt att vi inte var de som drabbades hårdast av jorbävningen, så jag ska nog inte vara så bitter.

Vi hade en trevlig stund på stranden ändå. Gick på en liten vandring till en fågelkoloni, eller något i den stilen. Tror bilderna får tala för sig själv. Mötte upp några andra Au Pairer som Martin kände. 

Sedan återvände vi till huset, via Supermarket för att inhandla nödvändigheter inför kvällen. Blev en riktigt bra kväll, med BBQ, öl, basket och pingis, Playstation, och en evigt lång diskussion om skatter. Men framför allt med manligt sällskap som omväxling. 

Tha house.

Jag har nu skickat in anmälan för sommarkurser. Eller vinterkurser för mig då. Såhär blev slutligen mitt val (tack Andreas för hjälp): 

1. UMU-91700 - Kritiskt tänkande 7,5hp Blandade tider,

  Internetbaserad distansunderv, Halvfart (50%), Fristående kurs,

  Umeå universitet, Ortsoberoende

2. HG-0N801 - Ledarskap på individ och gruppnivå 7,5hp Blandade tider,

  Internetbaserad distansunderv, Halvfart (50%), Fristående kurs,

  Högskolan på Gotland, Ortsoberoende

3. UMU-91702 - Etik 7,5hp Blandade tider,

  Internetbaserad distansunderv, Halvfart (50%), Fristående kurs,

  Umeå universitet, Ortsoberoende

Är nöjd med mina val. Frågan är om jag vill plugga helfart eller halvfart. Vill egentligen plugga både val ett och två av dessa, men vet inte om det blir för mycket. Nåja, jag behöver ju inte bestämma mig nu. 

På torsdag är det St Patricks Day. Då ska hela familjen här inklusive mig iväg till "the Irish Club". Vet inte riktigt vad som jag har att vänta, men det är tydligen någon familjetradition att göra detta, eftersom Sean är från Irland. Får återkomma om det antar jag. 

//Robert

På besök i Fylke

Jag har fått grov kritik från min kära syster Hanna för att jag inte uppdaterar tillräckligt ofta. Och det kan jag väl hålla med om. Ska försöka bättra mig på den här fronten.

Det coolaste jag har att berätta om är tveklöst mitt besök i Fylke eller The Shire, som jag gjorde i söndags. Jag åkte söderut i två timmar i bil med två andra svenskar till Matamata, där de nordligaste inspelningarna av Lord of The Rings har spelats in. Åkte sedan med en guidad buss till en otroligt stor fårfarm. Det var får överallt! Ett par meter från vägen, men det fanns även massa små vita prickar långt borta i fjärran. Mitt i detta land av får hittade vi efter några minuters färd små hobbithålor. Egentligen skulle dessa guidade turer slutat gå i början av mars, eftersom de egentligen då skulle ha börjat med inspelningen av "The Hobbit". 

Men på grund av jordbävningen i.Christchurch så har inspelningen skjutits upp, då Peter Jackson (regi) och hans team tydligen ville vara med och hjälpa till i arbetet kring katastrofen. På grund av detta kunde turerna ut till Frodo's bostad fortsätta ett tag till. Och tack vare den kommande inspelningen så var ju också allt iordningsatt. De har byggt upp Fylke som det en gång var, all scenografi var på plats. Så det var verkligen som att vandra omkring i filmen! Riktigt coolt! Utöver det hade vi då en guide som berättade "behind the scenes-fakta". Visade vart Gandalf och Frodo kom inridande i byn, vart det var han sköt iväg fyrverkerierna, berättade om hur de gått till väga med olika delar av inspelningen. Visste ni t ex att trädet som är över Frodo's hus är fake? De kapade ner trädet i Matamata i flera delar, tog det till inspelningsplatsen, och klistrade ihop det igen. Applicerade grenar för att sedan importera löv från Asien och lappade på dem en efter en. Allt för att matcha Tolkiens berättelse. 

 Tyvärr kan jag inte publicera bilder från kalaset då jag skrivit kontrakt på att jag inte ska det. Det är förbjudet att lägga upp bilder på Facebook, bloggar osv på grund av den kommande inspelningen.

Annars så rullar livet på. Sommaren håller tyvärr på att gå mot sitt slut. Det har blivit lite kallare. Så jag försöker ta vara på all värme som finns kvar! Ser inte fram emot vintern med det oavbrutna regnet som tydligen väntar! Och att bero på vintern! Jag tänker såhär: kommer det regna mycket, vad ska jag då göra på dagarna? Då tänkte jag att jag kanske kunde studera något! Alltså på distans, från Sverige. Många universitet har ju sommarkurser, alltså under den period det är som skitigast väder här. Vore inte det en bra grejj att göra? Det håller mig sysselsatt under dagarna (i alla fall till viss del), och så får hjärnan arbeta lite igen. Liksom tänka på riktigt, istället för att bara tänka på lunchlådor. Frågan är bara vad jag studera!? Och det är bråttom! Sista anmälningsdag är om 5 dagar! Förslag mottages gärna! Eller nej stryk det - ge förslag, det är en order!
Här är en lista på kurser på Umeå Universitet:
http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/sommarkurser/