Mardrömmar och sånt

Tycker det är dags att skriva något. Bara för att det var ett tag sedan sist, och man kan ju inte låta mina läsare vara utan material hur länge som helst. Jag menar, man vill ju inte tappa fans. Hallå.

De tre senaste dygnen har jag drömt om seriemördare och hemlig identitet. Kan bero på att jag sett en hel del Dexter precis innan jag ska sova. De tre senaste nätterna har faktiskt Dexter i egen hög person gästat mina drömmar. Förra natten var det också som att jag var Dexter, att jag dolde vem jag egentligen var, och att det var på väg att avslöjas. Tror jag ska hålla mig till lite mer softare serier ett tag framöver.

Jag kan även berätta att jag fallit in i nutella-träsket. Jag måste ha minst ett par mackor med chokladkräm på varje dag. Det är fantastiskt! Nä, det går ingen nöd på mig här nere inte.

I söndags besökte jag denna tidigare omtalade baptistkyrka. Det gjorde jag verkligen rätt i! Var så skönt, för på något sätt så kände jag mig mer hemma än någonsin tidigare sedan jag kom hit till Nya Zeeland. Trots att jag var där ensam. Var en väldigt härlig atmosfär, och jag kände igen mig i hela upplägget på gudstjänsten. Det var lovsång, predikan, kollekt och bön, precis som jag är van. Det var en glad stämning, och mycket humor var inblandat. Jag förstod det mesta av predikan (vissa specifika ord är svåra att förstå), och jag uppfattade inga konstigheter i budskapet. Så dit ska jag återvända, utan tvekan. De har något som de kallar "aXis", som är möten mer inriktat mot folk i min ålder, samt café efteråt, om jag fattat saken rätt. Dessa möten är 18 på söndag, ska fara dit nästa gång jag kan. 


Helgen ser ut att bli rätt fullspäckad. Huvudsakligen för att Au Pair Link anordnar en resa till ett ställe som heter Coromandel. Där kommer jag spendera lördagen och söndagen. Sova i tält lördag till söndag på camping. Coramandel ska tydligen erbjuda fantastiska stränder och grottor med möjlighet att paddla kajak, snorkla och åka på båtturer där båtens botten är gjord av glas vilket exponerar livet under vattnet. Det ska även gå att bygga sig sin egen spaavdelning. På så kallade "Hot water beaches" kan man gräva hål i sanden varpå det kommer upp  varmvatten. "Glow worms" finns också att titta på, vilket är just vad det låter som - lysande maskar. Ska tydligen var rätt häftigt. 
Fredag ska jag mest troligt hit: http://www.spookers.co.nz/
Kan väl enklast beskrivas som ett Spökhus ala Gröna Lund fast i deluxe-variant. Samt att det finns lite annat läskigt att göra t ex det här: http://www.youtube.com/watch?v=_yRZMZxARPQ

För att citera Iris Märta Lovisa Strand: "O så hemskt!". Fast samtidigt lite kul. Kanske.
Ska i alla fall försöka återkomma efter helgen med lite bilder.

Idag har Christchurch som ni säkert redan vet drabbats av en fruktansvärd jordbävning. Förmodligen kring 200 döda. Lägre nivå på richterskalan än den som ägde rum i september, men med mycket mer förödande konsekvenser. Denna var mer intensiv, och inträffade mitt på dagen istället för på natten/morgonen vilket var fallet förra gången. Då dog ingen. Senast jag hörde var det 65 personer bekräftade döda. Det värsta som hänt  Nya Zeeland sedan kriget på 30-talet, eller vad de nu sa. Här har TV:n vart på hela dagen där de konstant rapporterat och visat bilder från staden. Hemskt. Får med andra ord återigen citera min farmor.

Igår när jag vaknade så gick jag direkt till brevlådan, för mitt sjätte sinne sa mig att något väntade på mig där. Och nog hade jag rätt alltid!

Eriks snigelbrev kom tillslut fram. Tack Erik, det var väldigt uppskattat! Ska sätta mig ner och skriva tillbaka imorgon (blev inte idag).

Kan även bjussa på ett par bilder från förre helgen. Var på "Auckland Lantern Festival", där man under helgen firade det kinesiska nyåret. Det var okej, men egentligen inget jättespeciellt. Dessa tre bilder summerar egentligen hela kvällen.

Ah, det blev ju ändå en hel del. Poppar upp saker eftersom jag skriver. Ska även komma ihåg att skriva att om någon av er träffar Iris snart så kan ni hälsa henne att jag väntar ivrigt på hennes brev! Men nu får det räcka för den här gången.

Simma lugnt!
//Robert