Black Water Rating

En av fredagens dealar på GrabOne var Black Water Rafting för ett väldigt bra pris. Något som jag hade tänkt göra under mitt resande med Stray, men något som jag nu fick tänka om angående. Christin undrade nämligen om jag inte ville följa med henne och Kira och göra detta på söndag, då det nu fanns ett sådant bra pris tillgängligt för kalaset. Och se, det ville jag.

Black Water Rafting är inte som det låter. Är egentligen ingen forsränning överhuvudtaget. Det man gör är att man besöker de förundransvärda grottorna Waitomo med sina fötter och en uppblåst slang som transportmedel. Fötterna för de torra delarna av grottan och slangen för de vattnigare delarna. Det här ska vara en ganska äventyrlig aktivitet, då det finns lite vattenfall i grottorna att hoppa och plaska i. Just den här turen i den här grottan med det här företaget (finns ett antal att välja mellan) var inte så värst äventyrlig. Men det finns andra anledningar än den äventyrliga aspekten till att man beger sig ner i Waitomos grottor. Nämligen grottorna i sig självt samt dess invånare. Grottorna är något jag fascineras av och älskar att krypa in i och invånarna jag syftar på är de för Nya Zeeland unika glowworms. Varelser som har ett ganska tragiskt liv egentligen. I nio månader sitter de i taket av grottor och lyser för att locka till sig sin mat så som myggor. Sedan utvecklas de till en liten flygande insekt de själva. Det enda problemet är att de i denna form saknar mun och därför svälter ihjäl inom tre dagar. Det är dock tre händelserika dagar, då det är under dessa dagar de för generationen vidare, så att säga. 

Nog snackat, nu låter jag bilderna tala.

Det här är lysmaskens motsvarighet på spindelns spindelnät (själva lysmasken
 hänger i taket). Var väldigt klibbigt kan jag lova. Här tänkte jag se fascinerad
ut men ser mest bara knäpp ut.

Ha! Jag var ledaren! Vi fick stänga av lamporna för att se lysmaskarna i
taket, men dessa varelser var också just det enda man såg. Därav handen mot
väggen. Vattnet var här kanske upp till midjan och steg bara högre och högre
ju längre in i grottan vi gick. 

Det här var det första och enda vattenfallet vi kastade oss utför.

Inte från våran tur såklart, men lägger in lite andra bilder (som man fick med på foto-CD'n) för att visa hur det ser ut där inne.

Här har vi han, lysmasken i egen hög person (?). Tror det är dess bak som lyser.

I övrigt har helgen befunnit sig på hemmaplan. Typ. Hängde med en tysk tjej som heter Insa fredagkväll, och spenderade lördagen med att leka med barnen ute i det fina vädret. Sparkade boll och klättrade i träd. Sånt som jag tycker är roligt.