But why?

Barn kan komma med riktigt dumma frågor ibland. Men så finns det de stunder då de kläcker ur sig de allra smartaste av frågeställningar.

"Why?"


Ja varför? Många gånger gör vi saker av bara farten, utan veta varför vi egentligen handlar på det viset, eller resonerar på ett visst sätt. Det bara är så. Har alltid varit så, kommer alltid att vara.

En kvinna stod i köket och skulle tillaga en stek. Hon skar steken på ett speciellt sätt, och hennes dotter frågade varför hon gjorde så. "För att min mamma, din mormor, alltid brukade skära stekar på det här viset. Det blir visst bäst så, antar jag". Dottern nöjde sig inte med det svaret, utan frågade sin mormor varför hon gjorde på detta viset. Hennes svar blev likadant som hennes mammas svar. "Jo du förstår, mor min skar den alltid såhär, och den smakade så gott, så jag tog efter." Dottern började bli frustrerad. Men som tur var fanns mormors mor också vid liv och var närvarande, så dottern frågade för tredje gången: "VARFÖR!?"
Mormors mor svarade: "Steken kunde ursprungligen inte passa i ugnen, så det var därför jag skar den sådär."

Ibland kan det var klokt att stanna upp och fundera: Varför handlar/säger/resonerar jag på det här viset? Ibland har vi inget bra svar. Ibland inser vi att vi borde ändra våran ståndpunkt. Och andra gånger blir vi säkrare i vad vi tycker, tänker, och gör.

Det var dagens visdomsord. Det var så lite så!