för att bli from och vis

...i syfte att bli from och vis.

torsdag 26 maj 2011

Ben av spaghetti

Goddagens. Eller godkvällens är det ju egentligen. Fast... Vid närmare eftertanke så spelar det ju inte någon som helst roll vad jag skriver, för det kommer ju alltid vara tvärt om för er som läser (dag/natt). Plus ni ändå förmodligen inte kommer läsa inlägget direkt jag skrivit det, så då spelar det ju ändå ingen roll.

Nog svamlat! Vet inte vad det är som flugit i mig, helt plötsligt spottar jag mig ut bloggar likt självaste Blondinbella. Tänkte bara berätta om kvällen träning. Det har regnat hela dagen, så gräsplanerna var avstängda. Istället väntade löpning för de som ville, typ. Jag antar då att det var frivilligt, för det var bara 7 pers inklusive mig som dök upp (kan jämföras med tisdagsträningens 25 pers). Det här var inget jag visste om innan träningen, för ledarna har inte mitt telefonnummer. Tydligen är det via sms som informationen om laguttagning och upplysningar rent allmänt sker. Hade jag vetat vad som komma skall skulle jag nog knappast dykt upp. För det var ingen lunkartakt de satte igång när de började jogga. Det var typ intervallfart. Hade också hela dagen känt mig lite halvers, och var tveksam att fara överhuvudtaget. Sen har jag kanske berättat om hur kuperat det är här. Upp - ner - upp - ner. Huvva. Jag förvånade dock mig själv över hur bra jag lyckades hänga med. Jag orkade faktiskt! Sen kom intervallerna. Backen vi körde intervallerna i är min favoritbacke för longboard, vilket säger en hel del om backens utformning. Varje gång när jag kommit halvägs uppför backen skrek benen: "STANNA! NU! ANNARS KRAMPAR VI IHOP!". Det gjorde de som tur var inte, men jobbigt var det.

Sådär ja. Nu har jag fått skryta av mig lite om hur duktig jag har varit. Men det var väldigt länge sen jag hade ett sånt här tufft löparpass. Det går liksom aldrig att pressa sig sådär mycket när man springer/tränar själv. Nöjd är jag i alla fall. Nöjd och mör. Lyckades även få "kontakt" med ett par grabbar, varav en skjutsade hem mig. De frågade nyss om jag ville följa med till en bar i närheten av där jag bor, för att hänga där ett tag. Tackade nej (jag skojjade inte nyss när jag skrev att jag är mör), men det var mycket roligt och uppskattat att de frågade, vilket ni kanske förstår!

Det var allt för nu.
//Bloggarn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna något här nedan - det är alltid fint att få någon slags respons. :)